Då var det dags!
Ja, det här är egentligen inte mitt första försök, jag har fuskat förut, men det var länge sedan så nu kör vi som om det vore första gången.
Jag har faktiskt lite hemodlad tobak liggande, från sommaren 2012, och den vill jag naturligtvis prova att göra snus av, men för att minimera risken att förstöra mina få gram ekologiskt och kärleksfullt hemodlad, hemtorkad och hemmamald Virginiatobak, vill jag först lära mig av mina misstag och därför provkör jag på några köpesnussatser för säkerhets skull!
Först ut är en sats Prillan original, inköpt på snus2.se i början av december 2014 för 265kr.
Det är en rejäl kartong, med en mycket bra beskrivning och allt som behövs ingår.
Jag kör igång ugnen hemma i köket och packar upp.
Det är 1 kg ljust och välmalet tobakspulver, jag kontrollväger och jodå, 1006 gram snuspulver är det.
Häller i det bifogade koksaltet, 100g, i en liter hett vatten och vispar ihop med elvispen i en stor bunke.
Det luktar stall! Antar att det är ammoniaklukten som får mig att associera till stall och hästskit, men det luktar hur som helst inte alls gott. Det stinker!
Men jag låter mig inte avskräckas utan packar glatt i den stalldoftande snusmassan i de två plastlådorna, lägger i en ugnstermometer i den ena lådan, lägger ett par vanliga vintermometrar från pgw lösa i ugnen, och så provkör jag.
Det är lite trixigt att få en jämn värme inne i ugnen, det ska vara 90 grader enligt anvisningarna, men luftvärmen i ugnen växlar mellan 80 och strax över 100 grader, och snusmassan ligger på ca 75 grader. (Plastlådorna ska tåla 120 graders värme, så det känns som om jag ligger innanför marginalerna trots allt)
Jag hittar ett bra mellanläge på temperaturratten och kör på och efter några timmar håller även snusmassan 90 grader.
Det luktar inte så starkt, men nog luktar det, allt bättre dessutom, mer tobak, mindre stall.
Efter 24 timmar tar jag ut det hela, tillsätter den bifogade påsen med 100g Natriumkarbonat. (Ja det är Natriumkarbonat, det är inte Natriumbikarbonat, Bikarbonat, bakpulver, och inte heller Pottaska, Kaliumkarbonat, E501, K2CO3, utan det är just Natriumkarbonat, E500, Na2CO3, soda, vattenfri kalcinerad soda, kristallsoda, målarsoda, hushållssoda, lutfisksoda osv. Det är ett väldigt slarv med dessa begrepp, men rätt ska vara rätt. Soda är vad det är, och det är faktiskt inte pottaska och det finns inget ”bi” i namnet.)
Det vita frätande pulvret som är Natriumkarbonat hanterar jag försiktigt och det löser sig fint i 5 dl kokade vatten, pytsas i snusmassan och vispas ihop i bunke. (Här kör jag under fläkten och lutar mig bort, för ångorna är verkligen kärva!)
Nu luktar det inte stall längre, men jag noterar att det nu luktar starkt av sodan. Ja lite tvåligt, som målartvätt, tvättmedel osv…
Så skjuts in i ugnen igen för de sista 12 timmarna av svettning/pastörisering.
Nu doftar det sakta allt bättre, en lite mer russinliknande doft…
12 timmar senare tar jag ut det hela och väger det, och det är nu 2354g färdigt snus.
Luktar lite sådär halvgott.
In i plastlådorna igen, låt svalna på balkongen och så ska jag köra kylskåpsförvaring i 5-7 dagar enligt anvisningarna.
Så 2354g snus. Det är 56 dosor lössnus det!
En dosa Ettan lös är 42g nu för tiden och den kan man få för 45kr. 56 dosor Ettan skulle därmed kosta 2520kr. Jag har betalat 265kr för mina dosor och har därmed tjänat 2255kr. (eller fått 50 dosor Ettan på köpet, för priset av 6 dosor.
Nu hoppas jag bara att snuset ska smaka gott också.
Provsmakning
Efter en vecka är det så äntligen dags för provsmakning.
Konsistens
Ett första problem är den urusla konsistensen! Det går bara inte att baka en vettig prilla (ironiskt nog) av det här snuset, det bara smular och faller sönder.
Jag googlar runt efter olika lösningar, är det glycerol, gummi arabicum eller potatismjöl som saknas? Jag drar mig för att hälla i en massa onödiga saker i mitt snus, och det gör jag rätt i för jag hittar snart en bättre lösning!
Enligt en teori jag stöter på är det malningen som är problemet, ett snus måste innehålla en viss del riktigt finmalt tobaksmjöl för att gå att baka, ja även om det i övrigt är grovmalet.
Lösningen i det här skedet är en mixer!
Jag tar en kaffekopp med smuligt prillansnus och kör några tag med stavmixern och förutom att smusmassan snabbt klibbar ihop i mixerhuvudet så blir det perfekt! Ja det var ju den där klibbigheten jag saknade. Nu har jag en kopp mycket lättbakat snus!
För att slippa pilla ut snuset ur mixerhuvudet Hela tiden kör jag resten i en stor mixer. Den mosar inte lika bra, men den tar ju en rejäl dos snus åt gången. Ju längre jag kör desto bättre blir det. Jag kör en stund och provbakar och kör lite till vid behov. Det fungerar utmärkt!
Smak
Så hur smakar det då?
Ärligt talat sådär…
Lite oljigt och en smula beskt. Påminner om någon slags Kapten-snus jag provat någon gång och som jag associerade till hav och smörjolja och diesel. Där finns även en lite parfymig och blommig ton och en lätt metallsmak.
Märker att jag har svårt för denna smak.
Kanske är det perfekt för att smaksätta?
Provar lite med bergamottolja och rökarom och dessutom med körsbärsarom och mer salt, och det blir väl ok.
Det avgörande blir dock när jag lite senare provkokar en sats Coobra strong smoke, som är hur god som helst, men lite för stark i både smak och nikotinhalt.
Så jag spär ut min Coobra strong smoke med hälften Prillan original och har därmed fått massor av utmärkt gott snus! Verkligen gott snus! En jättebrabra blandning där den lite karaktärslösa och smuliga Prillan original trots allt spelar en viktig roll.